Rapport Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 2015

Rapport från den Limnologiska undersökningen av Östra Nedsjön 2015 presenteras här

Sammanfattning (Direkt till rapporten Pdf, 4.7 MB, öppnas i nytt fönster.)
Medins Havs och Vattenkonsulter har fått i uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund att utföra en limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 2015. Syftet med undersökningen var i första hand att utvärdera sjöns nuvarande kemiska och ekologiska status. Undersökningen omfattade vattenkemi, sedimentkemi, kvicksilver i fisk, analyser av växt- och djurplankton samt undersökningar av fisk och vattenväxter.

Östra Nedsjön som är en djup och näringsfattig sjö hyser ett av Sveriges sydligaste rödingbestånd. Beståndet är dock svagt och eventuellt genetiskt påverkat genom utsättning av röding med annan härkomst. Sjön blev tidigt påverkad av försurning och kalkningen inleddes redan i början av 1970-talet. Sjön påverkas även av regleringen av den nedströms liggande Västra Nedsjön.

Undersökningarna bekräftade att sjön fortfarande är mycket näringsfattig. Fosforhalten var mycket låg och statusen med avseende på näringsämnen klassades som hög. Även klorofyllhalten och växtplanktonbiomassan indikerade mycket näringsfattiga förhållanden och hög status.

Den sedimentkemiska undersökningen visade på förhöjda halter av metaller och de organiska miljögifterna PCB och PAH. Halterna var generellt något högre men låg i huvudsak på samma nivå som i Landvettersjön, längre nedströms i vattensystemet. Belastningen bedöms därför i huvudsak vara luftburen och regional. De något högre halterna i Östra Nedsjön, jämfört med Landvettersjön, kan bero på att en större känslighet på grund av den låga produktionen i sjön. För vissa ämnen som t ex arsenik och PAH kan det även ha funnits lokala punktkällor i form av sågverk med träimpregneringsverksamhet.

Kvicksilverhalten i muskel i gädda och abborre överensstämde med det förväntade, och låg i huvudsak inom intervallet 0,1 till 0,3 mg/kg våtvikt. Värdena ligger över EG:s gränsvärde för biota men under gränsvärdena för fisk som livsmedel. Den största gäddan (1,5 kg) hade dock en hög kvicksilverhalt, nära gränsen för riktvärdena för gädda som livsmedel.

Fisksamhället dominerades stort av abborre. Övriga fångade arter var mört, siklöja, nors, röding och sutare. Det fångades endast två rödingar med en sammantagen vikt på 65 gram och en längd på 16,1 respektive 17,2 cm. Statusklassningen enligt indexet EQR8 indikerade otillfredsställande status. Det som främst drar ner statusen är få arter och den låga diversiteten beroende på den stora dominansen av abborre. Klassningen som främst skall bedöma övergödnings- och försurningsproblem bedöms som tveksam. Utifrån övriga resultat borde statusen med avseende på näringsämnen och försurning vara hög respektive god. Troligen fungerar indexet mindre bra för djupa mycket näringsfattiga sjöar av Östra Nedsjöns typ. Det kan dock inte uteslutas att reglering har en viss effekt på fiskbeståndet och därmed statusen (god-måttlig status).

Östra Nedsjön hade en utbredd och tämligen artrik undervattensvegetation, främst bestående av kransalger, kortskottsväxter och hårslinga. Övervattens-vegetationen och flytbladsvegetationen var mycket sparsam. Det förekom mindre områden med vass i sjöns norra del, i övrigt förekom glest med flaskstarr, sjöfräken och topplösa. En rödlistad art (VU), den lilla ormbunksväxten klotgräs, påträffades i den västra delen av sjön i viken innanför Killingsön. Trofiskt makrofytindex (TMI) var högt, vilket indikerar hög status med avseende på näringsämnen. Ett högt värde på WIc samt många stora kortskottsarter indikerade hög status även med avseende på reglering.