Göta älv är en nationell resurs och inget annat vattendrag har betytt så mycket för vårt lands historia. Göta älv används för många ändamål och är av högt värde för Västsverige. Dricksvattenförsörjning för
ca 700 000 människor, transport och kraftkälla är några av användningsområden för älvvattnet.
Göta älvs dalgång och stränder utgör också riksintresse för natur- och friluftsliv med flera ekologiskt känsliga områden. Strandängarna uppvisar stor biologisk mångfald och älven är en vandringsled för värdefulla fiskar som lax, havsöring och ål som vandrar upp till sina reproduktionsområden i dess biflöden. Flera områden vid Göta älv är med i EU:s nätverk Natura 2000, med syfte att förhindra minskning av den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen ansvarar för att ta fram s.k. bevarandeplaner för varje enskilt Natura 2000-område. Planen ska beskriva vad som ska skyddas samt hur och när detta ska ske. Sverige är också medlem i Ramsarkonventionen, som behandlar bevarandet och det hållbara utnyttjandet av våtmarker. Nordre älvs estuarium är både ett Natura 2000-område och ett Ramsarområde, och består av två naturreservat och har ett rikt och varierat växt- och djurliv.
Hot och åtgärder
Göta älv har använts som vattentäkt sedan slutet på 1800-talet och på 1950-talet ansågs älven hotad. Den samhälleliga och industriella expansionen hade då blivit alltför stor utmed älven och föroreningarna hade ökat. På 1970-talet nådde föroreningshalten i älven sin topp och kommuner och industrier började vidta omfattande åtgärder för att förbättra älvens vattenkvalitet, bland annat byggdes reningsverk och avloppsutsläpp sanerades. Stora förbättringar syntes snart i Göta älvs vatten och därefter har vattenkvaliteten successivt blivit bättre. Generellt så har miljökvaliteten i Göta älv ökat och vattnet förbättras mycket, trots detta återstår mycket jobb med att säkra älven för framtida bruk som råvattentäkt men också som riksintresse för friluftsliv och rekreation.
Göta älvs vattenvårdsförbund har bildats på grund den recipientkontroll som viss verksamhet åläggs att utföra, vilken innebär att mäta status i miljön. Syftet med recipientkontrollen är att följa upp verksamhetens påverkan på recipienten, och ge underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder.
Göta älvs vattenvårdsförbund | Anders Personsgatan 8 | Box 5073, 402 22 Göteborg | Tel 031-335 5400 | E-post: info@gotaalvvvf.org | www.gotaalvvvf.org